27 april 2007

Beröm mottaget

I torsdags förra veckan fick jag i uppdrag att hjälpa till med ett white paper (eller det var mer en application note med lite business case jadda jadda) och en ppt-presentation som skulle gå iväg till en presumtiv kund i Asien. Jag tolkade i alla fall uppdraget som att jag skulle hjälpa en kollega som inte skulle hinna göra allt själv. På fredagen anlände jag till kontoret och då fanns inte personen som jag skulle hjälpa direkt tillgänglig för info utan jag hade fått 4 mail med för mig näst intill obegripbar info, gah hur skulle det här gå. Jag försökte dra upp lite riktlinjer på fredagen och vänta på att kollegan skulle komma ut ur något av sina möten för att prata med mig men det hanns aldrig med.

På måndagen blev det bråttom det skulle ju iväg snart men kollegan hade inte heller nu tid och vid lunch skulle jag fara till Ikea så det fick bli att skicka lite kvartsfärdiga gissningar till kollegan som då kläcker ur sig "men du jag behövde ju få info, det vi skrivit tidigare om detta ämne det var det jag bad om" herre jösses, nu var daton redan urkopplad så jag rabblade var det fanns info och han sa att han skulle kika på det sen drog jag.

Kom till jobbet på tisdagen och undrade om han hade fått ihop något, nä han hade inte ens hunnit börja på det. Eftersom jag ahde det extremt lugnt på jobbet så tog jag tag i det igen och passade på att få lite mer info om vad som skulle göras sen satte jag på "skriva paper piloten" i mig den som spottade ur sig "papers" på MBA-utbildningen. Den här gången var det dock betydligt lättare eftersom de källor jag skulle använda var egna interna rapporter vilket gjorde att det behövdes inte skrivas en massa referenser och annat, bara "copy and paste" och lite snygga ihopbindningar samt finurliga kopplingar till den presumtiva kundens affärsmodell. När jag väl får in flytet älskar jag att skriva "papers". Men pga tidspress han jag knappt läsa igenom det jag skrivit och PPT-filen blev ett ihopkast som jag hoppades kollegan kunde fila till (det var ju han som satt på den mesta infon trots allt).

Skickade iväg grejerna och höll tummarna för att det skulle hålla måttet så vi skulle få iväg det till kund tillslut. Fick tillbaka från säljaren i kontot att det såg bra ut, men säljare skall man aldrig lita på :-) han var ju dessutom extremt stressad över att det var försenat med några dagar.

Tillslut lyckades kollegan slita sig ifrån alla möten och tog sig tid att läsa igenom det jag hade skrivit och morgonen därefter var han toknöjd vilket han högt deklarerade i rummet vi sitter i flera gånger till och med. Han hade gjort en yttepytteändring i "papret" och gjort några bra förtydliganden i PPT:n. Jag fick så mycket beröm att jag nästan rodnade. Sådana dagar är det oerhört roligt och stimulerande att vara på jobbet. Så tack R för de fina orden, de värmde och efter all jävla tvivel om jag klarar av mitt jobb eller inte så kändes det som det var en sådan sak jag behövde höra (men det vet du ju oxå).


Gud vad jag är bra ;-)


Andra bloggar om: ,

1 kommentar:

Anonym sa...

Visst är det skönt när det man gör uppskattas! Och att få höra det så högt och tydligt och inför "alla" dessutom. Grattis! :-)