14 april 2009

Dag 30 i jobbexil, hemma med barnen

30Strålande sol ute och ensam hemma med barnen. Funderar på vad vi skall hitta på. De är ute och cyklar för tillfället. De ordnade frukost själva så jag fick sova lite extra. Herman cyklar på den lilla 16" före 20" cykelns kedja bara hoppar så jag borde nog se till att byta den/korta av den. Sen skulle jag kunna ta mig en promenad med dem cyklande. Annars kommer det inte bli något motionerande alls detta påsklov. Och motion behövs kan jag lova, jag har ätit sjukt dåligt under påskhelgen. Inget godis men väl en massa tårta.

Hoppas det ramlar in lite platsannonser nu efter helgen. Har en liggande på köksbordet som jag skall söka idag. Måste ha ett visst flöde i annonserna annars kommer känslan av att jag inte kan något över mig rätt snabbt och alla annonser börjar granskas med för självkritiska ögon. 30 dagar har gått! 30 dagar!

Men nu skall jag äta frukost och läsa tidningarna (på webben).

2 kommentarer:

Karin sa...

Jag har nog tyvärr fastnat lite i det där "jag-kan-ingenting-tänket". Det suger.
Hoppas jag inte smittar av mig.

Béatrice Karjalainen sa...

Hoppas du kommer ur det, för där vill man inte hamna, det blir så mycket svårare då. Själv har jag en god vän, när det kommer över mig så pratar jag med honom. Han säger "SÖK, du kan det vet du". Och de orden är värda guld just då. Jag och han har jobbat ihop några år och jag litar på honom. Han vet vad jag kan och inte, ibland bättre än mig.

Lycka till i ditt jobbsökande.