11 augusti 2015

Dag 223 - Påbörjad hemresa

Idag var det dags att påbörja den långa resan hem men först en hel dag i Santiago. Sov som en stock i min "klostercell". Mörkt, tyst och svalt, helt perfekt. Klev upp först vid 8:30 och var vid frukosten en timme senare. Frågade hotellet om de kunde förvara min väska och ringa en taxi åt mig vid 18-tiden och jo de kunde förvara väskan och ringa taxi men det finns en flygplatsbuss som går var 30:e minut alldeles i närheten och den kostar €3 istället för taxins €30. Jag fick busshållsplatsen utmärkt på min karta.

Resten av dagen lallade jag runt på stan, kollade upp exakt varifrån bussen skulle gå, kikade i butiker och fotade. Satt på torget och tittade på pilgrimer som kom in och njöt av sommarvärmen.

Köpte en slush och gick och njöt a det kalla isiga när jag gick förbi telepizza och kom ihåg att jag läst att de har glutenfria pizzor så jag bestämde mig för lunch där. Hällde i mig det sista av slushen, brain freeeze.

Beställde en av de 4 pizzorna de hade som glutenfria val (låter som de är nerfrusna pizzor de tinar upp i ugn, 2 kunde jag inte äta eftersom det var champinjoner på dem och den fjärde var det bara ost på och det lockade inte alls). Satte mig ner och väntade, skulle ta en kvart, den universella pizzafixartiden. Men efter 5 minuter kom de och berättade att den jag valt vara slut. Fick pengarna tillbaka och gick ut på stan igen. Gick och köpte mig en bok, Kate Mortons The forgotten garden.

I de mer moderna delarna av staden hittade jag en "gastrobar" som hade full koll på gluten och kunde beställa allt utom efterrätt (men de sa de först när det var sags för efterrätten) från deras "menu el dia". Till förrätt åt jag en vegetarisk riswok och till huvudrätt en fläskkotlett, tyvärr kom den in med pommes fast jag sagt att jag ville ha något annat. Men det var i alla fall lite grillade paprikor med och lite sås. Pommesen var ätbar. Fick bara en kopp te till efterrätt.

Efter lite mer strosande på stan var klockan nästan 18 och jag gick till hotellet och hämtade ut min väska men det var inte riktigt dags att åka ännu och mobilen kunde behöva lite laddning så ett sista besök på caféet och en kopp te. Skärmdumpade infon om hotellet ifall om att jag inte skulle ha nät. Mitt jazztelkort från HolidayPhone funkade uruselt i Santiago och jag visste inte om jag skulle ha bättre täckning i Madrid. Jag började först tro att jag använt upp mina 0,5 Gb på några dagar men så kunde det plötsligt funka så något annat var det. Det såg oftast ut som om jag hade bra täckning dessutom. Mycket irriterande.

Vid 18:45 tog jag bussen ut till flygplatsen och hade på bussen ett mycket trevligt samtal med en kvinna som gått Camino Primitivo. Hon älskade dessutom kläder från svenska Indiska och var irriterad på dem för att de inte skickar kläder utanför Sverige även om man handlar online.

På flygplatsen köpte jag en glutenfri chokladmuffin och dricka, borde köpt någon middag men kunde bara inte förmå mig att beställa kött och pommes igen. Fick sitta i gate ganska länge innan det var dags för ombordstigning. Var där på tok för tidigt innan men jag hade ju min bok. Flyget till Madrid gick snabbt och vi landade till och med före utsatt tid.

Men gå genom hela Barajas tar sin lilla tid men tillslut var jag vid utgången. Mitt spanska telefonkort hade helt slut på pengar, det hade ätits upp av inkommande SMS från hotels.com och booking.com samt ett samtal till härbärge i Santiago när jag kom i förrgår. Fick pilla i mitt svenska kort och telefonen gjorde en rad omstart innan jag äntligen kunde ringa hotellet för att be dem komma och hämta mig. Klockan var över 23 och jag var rätt trött. Först svarade de inte, ringde flera gånger och signalerna gick fram men ingen ville svara. Men tillslut svarade en man som sa 10 minuter. Jag väntade 20 minuter utan att det kom någon så då ringde jag igen. 15 minuter sa han då och när den tiden hade gått hade jag börjat tvivla på att någon skulle komma. Pratade med en kille som också väntade på transfer och vi sa att vädret i alla fall var bra för att sova ute och eftersom man varit på pilgrimsvandring har man ju i alla fall en sovsäck. Vi skrattade åt väntandet och då kom hans buss. Han skulle slippa sova ute i alla fall och efter ytterligare 5 minuter kom min buss. En butter man hämtade upp mig och körde mig under tystnad i 10 minuter. Jag blev incheckad och lovad att bli skjutsad till flygplatsen kl 8 på morgonen. Skulle hinna sova lite mer än 7 timmar. Rummet var tokvarmt men jag hittade luftkonditionering och slog på den, surfade, skrev, bråkade med nätverket.

Inga kommentarer: